Ilska…
Ilska som…
Ilska som ristat…
Ilska som ristat i…
Ilska som ristat i sten…
Den finns alltid där.
Ilskan.
Alltid.
Det .
Går.
Inte.
Att.
Komma.
Ifrån.
Den finns där för alltid.
Men vi kan välja att stöta bort den.
Vi kan välja.
Vi kan välja att inte välja den.
Men vad hjälper det?
Den kommer ändå alltid att finns där.
Ilskan.
Min ilska kommer alltid att komma tillbaka till mig.
För jag kommer alltid se den.
Alltid…
Det var ett misstag.
Jag vet inte vad som gjorde det.
Men ilskan pressade mig.
Ilskan över min familj.
Ilskan över mig själv.
Så nu står där ilska.
Och det kommer aldrig att försvinna…
Även om det kanske inte kommer synas så bra senare, så kommer det aldrig att försvinna.. Aldrig…
Jag var, och är fortfarande, ilsken på min familj.
För de tror. De tror verkligen att jag klarar av detta.
De tror att jag klarar av att bära allas problem på mina axlar.
Min pappa smsar att han gråter, mammas kille gnäller över sina problem, mamma likadant. Och sen får jag skulden för min lillasysters problem. För hon härmar mig…
Ilskan är för stark. Det går inte att komma ifrån.
Ilskan kommer alltid att göra så vi väljer fel.
Ilskan kommer i alla fall att försöka få oss att gå fel väg.
Att svänga höger istället för vänster. Eller bakåt istället för framåt.
Och det kan ibland vara irriterande att veta.
Veta att ilskan har så stor makt.
Så stor är makten från ilskan.
Det går inte att komma ifrån.
Det går inte att välja bort.
För kärlek kommer och går.
Men ilskan återstår.
För alltid.
För alltid kommer ilskan att plåga våra liv.
Alltid.
Ilska som ristat i sten…
Ilska som ristat i…
Ilska som ristat…
Ilska som…
Ilska…
Anniz